Kapitel 1 As Long As You Love Me
Jag satt på min säng och kollade på några statusar på FaceBook när min blick plötsligt fastnade på ett namn : ”Zayn Malik” .
Jag skrollade upp tills jag hittade rätt status och såg att det var en av mina vänner som gillat någon One Direction status så den kom upp hos mig. Det stod något om att Zayn var tillbaka i London efter han och hans band hade vart på turné. Han skulle visst fotograferas till någon tidning på lördag och sedan skulle han spela in en video reklam till någon hår- vax grej. Anledningen till att jag blev så intresserad var för att jag och han var riktigt bra vänner innan han blev känd och för att pappa nämnt att Zayn ska komma på besök i London, han och pappa skulle tydligen jobba tillsammans.
Jag tog upp min mobil och messade Amanda och Moa och berättade om det jag läst eftersom att vi var alla vänner med Zayn.
De sa bara att han inte hade tid med oss längre och att jag borde sluta tänka på honom.
Men det gick inte, förut så var jag lite kär i honom men han sårade mig så mycket när han dissade oss för sin karriär att jag tryckte bort känslorna. Jag var rädd för att de skulle komma upp igen om jag inte passade mig.
-Tanja kom ner maten är klar! ropade mamma.
Jag la ner datorn och gick ner där mina ett år yngre systrar Melissa och Aliza satt tillsammans med mamma och pappa.
-Har du hört att Zayn kommer tillbaka? sa mamma.
-Mm, men jag bryr mig inte så mycket, sa jag.
-Men han har redan hälsat mig att han skulle vilja att du följde med till studion på söndag? sa pappa. Vill du att jag hälsar honom att du inte kommer eller?
-Nej det är lugnt, jag kommer, sa jag efter en stund.
-Asså har ni hört att Niall fortfarande är singel? sa Aliza som alltid varit lite kär i Niall Horan , en som är med i Zayns band One Direction.
-Ja, han och resten av bandet kommer också vara i studion på söndag, men det är bara Tanja som får komma eftersom att de bjöd in henne, de nämnde aldrig dig eller Melissa, sa pappa.
Aliza blev lite besviken men Melissa reagerade inte så mycket hon bara ryckte på axlarna.
Mamma började lägga upp mat på våra tallrikar samtidigt som hon och pappa diskuterade någon ny kändis som ville spela in någon musikvideo hos pappa.
Jag satt och tänkte på vad jag skulle ha på mig och vad jag skulle säga till Zayn efter alla dessa år. Jag ville fråga så mycket, men jag vågade inte veta svaret. Var vi fortfarande vänner? Hade han fortfarande tjej? Kommer han ihåg hur nära vi var förut? Tänker han någonsin på hur det kunde ha varit om det inte vart för X-Factor? Alla dessa frågor virvlade runt i mitt huvud samtidigt som jag åt.
Efter att ha ätit klart hjälpte jag mamma att duka av och gick sedan upp på mitt rum igen.
Klockan var ungefär sju och jag ringde Moa.
-Hej, kan vi mötas hos dig om en kvart? frågade jag.
-Okej, ska jag ringa Amanda och säga åt henne att komma? sa hon.
-Ja gör det.
Jag bytte om till mjukisbyxor, ett linne och en basebollkofta över.
-Mamma jag går över till Moa, kommer hem om typ en timme! ropade jag.
-Okej, ta med dig mobilen.
Jag tog på mig mina vita Converse och gick sakta till grannhuset, jag och Moa och Amanda bodde sida vid sida så vi kunde egentligen kolla på varandra från våra fönster, men ingen orkade så vi messade eller skypade bara.
Jag öppnade dörren, tog av mig skorna och sprang upp till Moas rum där hon och Amanda redan satt och diskuterade om Harry skulle följa med Zayn eller inte.
-Hej, sa de när jag kom in.
Jag hälsade och la mig över Moas säng.
-Jag vet inte vad jag ska säga på Söndag, sa jag.
-Men han har ju antagligen inte glömt dig, så du skulle bara fråga hur han har haft det och sånt. Typ låtsas som att du inte har läst alla tidningar, sett alla bilder och hört om det som hänt de senaste 5 åren, sa Amanda.
-Eller så kan hon ju fråga varför han inte hört av sig, det är en bättre sak att göra. Men du har rätt , det är nog inget man gör efter 5år, sa Moa.
Jag nickade och tänkte på hur jag skulle säga det, men det var för svårt att tänka sig det nu, förresten var det bara Måndag, vi hade tid på oss.
-Vad ska du ha på dig? frågade Moa. Du kan inte se ut hursomhelst när du ska träffa One Direction.
-Du kan ju ha på dig de där svarta shortsen med nitar på sidorna och sen något över?sa Amanda.
Vi diskuterade kläder och smink en stund innan Amandas mamma ringde och sa att hon borde komma hem.
Jag gick också hem eftersom att klockan var åtta men vi hade skola imorgon och jag hade inte gjort läxorna. Vi sa hej då till Moa och sen utanför dörren kramade vi om varandra och gick hem. Jag sprang upp till mitt rum direkt och slog upp mina biologi böcker, vi hade läxa till imorgon och jag hade knappt börjat. I nästan två timmar satt jag och pluggade med mobilen avstängd så att jag inte skulle logga in på Facebook eller Twitter.
Efter att läxan var klar loggade jag in på twitter och kollade igenom mina mentions lite snabbt. Efter en stunds tvekan sökte jag efter Zayn och klickade på Följ. Efter det loggade jag ut och stängde igen locket.
Zayns perspektiv:
Jag var den enda som var vaken, resten av bandet sov. Men jag kunde inte sova, jag tänkte på vad som skulle hända på söndag. Jag borde ha bjudit in Amanda och Moa också , men jag var tvungen att få Tanja att förlåta mig först. Hon var min bästa vän men jag svek henne och valde musiken före vänner.
Jag låg och kollade upp i turné bussens tak samtidigt som jag lyssnade på Nialls höga snarkningar.
Ljudet var välbekant och jag log lite, allt skulle nog ordna sig på söndag. Tills dess borde jag nog vila lite.
Nästa morgon när jag vaknade sov Niall fortfarande så jag gick till vårt lilla kök där Harry och Louis satt med två koppar te.
-Godmorgon, ser trött ut? sa Louis.
-Godmorgon, ja jag sov inte så mycket igår natt.
-Tänkte du på tjejerna som du var vän med förut eller? sa Harry.
Jag hade berättat allt om Tanja, Amanda och Moa för dom så de visste vilka det var och vad som hände.
-Ja, men vi släpper det ämnet nu, vart är Liam och Danielle? sa ja i ett försök att slippa prata om söndag.
-De sover fortfarande, borde vi inte väcka dom? sa Louis med en busig glimt i ögat.
Jag log åt hans tanke, vi hade alla kommit bra överens med Danielle som också var en av våra dansare och eftersom att hon och Liam dejtade så sov de tillsammans istället för att hon skulle sova med resten av dansarna i den andra bussen.
Louis och Harry reste sig och gick mot deras rum, två minuter senare hörde jag ett litet skrik och hur en dörr stängdes.
Jag skrattade, Lou var på bra humör och han började alltid dagen med att driva med nån av oss.
Jag gjorde mig en macka och satte mig vid bordet. Samtidigt som jag satt och åt loggade jag in på twitter och kollade igenom mina nya followers och mina mentions.
Plötsligt såg jag ett väldigt välbekant namn. Tanja Markus. Jag gick in på hennes sida och kollade på hennes profilbild. Hon hade på sig en röd Liverpool tröja med svarta shorts och stod lutad mot ett träd samtidigt som hon log mot kameran. Hon var riktigt snygg. Snyggare än vad jag mindes henne.
Jag följde henne tillbaka och skrev en ny tweet.
”Can’t wait for sunday. Missed London :)”
Genast fick jag tusentals nya mentions och svarade på några innan jag loggade ut.
Jag var glad att hon hade följt mig, då var hon inte så arg i alla fall.
Moas perspektiv:
Dagarna gick snabbt och plötsligt var det lördag. Imorrn skulle Tanja träffa Zayn, och vi skulle inte vara med. Om jag ska vara ärlig så tyckte jag att hans bandmedlem Harry Styles var ganska snygg. Men det skulle jag aldrig säga till någon, det var bara pinsamt. Men jag kunde ändås inte sluta hoppas på att han skulle vara med Zayn imorgon..
Jag och Amanda hade bestämt att vi skulle åka ner på stan där Tanja väntade och ta en fika och snacka lite.
Så jag gjorde mig i ordning och gick den lilla biten från våra hus ner till centrum.
Amanda och Tanja väntade inne på Starbucks.
-Hej tjejer, sa jag och kramade om båda.
Vi beställde och började småprata lite.
-Asså jag lyssnade på One Direction igår, och om jag ska vara ärlig så är de faktiskt väldigt bra.. Okej det var kanske inte första gången men de var i alla fall bra, sa Amanda.
-Ja.. Dom är väl det, sa Tanja som inte riktigt ville erkänna det.
-Hursomhelst, jag har bestämt vad jag ska ha på mig och nu ska vi bara köpa grejorna, sa hon sen.
Vi drack upp våra kaffe latte och gick mot TopShop.
-Jag hade tänkt ha på mig den här jeansjackan med ett svart genomskinligt linne och svarta jeans med kedjor , sen kanske några lackade svarta klackskor och lite smycken, sa Tanja.
Om jag ska vara ärlig så blev det riktigt fint, även om det kanske blev lite för mycket med skorna fast det passade.
Hon köpte allt och vi gick sedan hem.
Ingen orkade göra något så alla gick hem till sig och jag hoppade in i duschen och bytte sedan om till mjukis och satte mig framför datorn.
Amandas perspektiv:
Hoppas att Louis är med..
Jag har varit lite småkär i honom enda sen jag började kolla på deras videosar från X-Factor. Även om jag inte sa det till de andra så ville jag träffa honom.
Tanjas perspektiv:
Idag var det dags, jag sminkade mig lite lätt , lite mascara, lite foundation, lite eyeliner och lite läppglans sen bytte jag om och sa hejdå till mina föräldrar.
Studion låg i närheten det tog mig fem minuter att gå dit, men det kändes som mer.
När jag stod utanför dunkade hjärtat som fan, men jag stressade inte utan drog några djupa andetag och klev in i hallen.
Kapitel 14 ♥
”Nämen hej, vad gör du där så tidigt om man får fråga?” hörde jag Louis säga.
”Ehm, jag...” sa jag men kom inte på något vettigt att säga.
”Haha jag skojar bara, chilla.” sa han.
Jag pustade ut.
Zayn hade nu vaknat så jag räckte över telefonen till honom.
Medan han pratade gick jag in i badrummet och stängde dörren efter mig.
Jag tittade i spegeln och såg att tjejen som kollade tillbaka på mig var motsatsen till den tjejen som jag såg i spegeln hemma igår.
Den här tjejen var nyvaken men glad och en aning röd om kinderna efter samtalet med Louis.
Jag tvättade mig i ansiktet och känderna innan jag gick ut igen.
Zayn var inte i rummet utan han hade gått in till köket.
Där stod han framför kylskåpet och tog fram olika saker.
”Godmorgon! Du hade rätt, du rör dig väldigt mycket när du sover.” sa han.
”Haha men jag varnade dig.” sa jag oskyldigt.
Han gav mig en puss på kinden och jag blev ännu gladare.
”Jag ska göra pannkakor, vill du hjälpa till?” sa han.
Jag nickade.
Efter att ha tagit fram ingderienserna blandade vi ihop en smet och började grädda dem.
Plötsligt tog han en hel näve med mjöl och slängde det på mig.
”Vad gör du?” frågade jag och spottade ut det som kommit i min mun.
Han skulle precis svara när jag gav igen.
Jag kastade näve efter nävve på honom men alllt hamnade på golvet eftersom att han kom undan.
Tillslut fick jag en träff på hans hår.
Han stannade till och stirrade chockat på mig.
Då kom jag att tänka på att han brydde sig väldigt mycket om sitt snygga svarta hår som nu var vitt.
”Åh, förlåt Zayn!” sa jag.
Han svarade inte utan gick bara emot mig.
Han stannade några centimeter ifrån mig och gav mig förvånande nog en kram.
”Jag har alltid velat se hur jag kommer att se ut när jag är gammal.” viskade han i mitt öra.
Sedan släppte han mig och skrattade.
”Du borde ha sett din min!” sa jag.
Han gav mig en sur blick men log sedan och fortsatte sedan med pannkakorna.
När de var färdiga la han upp dem i två tallrikar och tog ut dem i balkongen.
Jag tog med mig sylt och två koppar te i en bricka och gick efter honom.
När vi hade ätit så tänkte han duscha.
Jag satte mig i soffan och slog på tv:n så länge.
Det var några repriser på MTV cribs och det var Justin Bieber som visade upp sitt lyxhus i LA.
Jag var faktiskt så intresserad av programmet att jag inte ens la märke till att Zayn kom in i vardagsrummet.
”Du kan gå och duscha om du vill.” sa han.
”Oj, redan klar?” frågade jag.
”Haha, redan? Jag har duschat i en halvtimme.” sa han.
Jag märkte att jag hade satt mig i soffan med mina mjöliga kläder.
Jag bad om ursäkt och borstade av det innan jag gick mot badrummet och hoppade in i duschen.
Jag tänkte som vanligt igenom allt när jag duschade. Från att ha varit en vanlig tjej som flyttat till London med sina bästa vänner till att stå i Zayn Maliks dusch och faktiskt vara hans tjej.
Jag tog på mig ett par för stora mjukis byxor och en Guns N Roses T-shirt innan jag gick ut till vardagsrummet.
Killarna, Moa och Amanda satt i vardasrummet och pratade om vad de skulle göra idag.
”Titta, där är hon ju!” sa Niall och gick upp för att krama mig.
”Förresten, vad är det du har på dig? För det liknar mina mjukisbyxor som Zayn snodde för mindre än ett år sedan.” sa han sen.
”Aha, jag trodde att det var hans.” sa jag.
När alla hälsat satte jag mig mellan Zayn och Liam.
Liam såg lite nedstämd ut.
”Vad har hänt?” frågade jag.
”Jag gjorde slut med Danielle och nu är hon jätte sur på mig.” sa han.
Åh, när gjorde ni slut?” sa jag och tänkte på första dagen på jobbet då jag hört dem argumentera om han skulle göra slut eller inte.
”Igår kväll. Jag bjöd ut henne en sista gång och under middagen förklarade jag att jag tappat känslorna och ville göra slut, men då sprang hon ut.” sa han.
Jag visste inte vad jag skulle säga mer än :
”Du vet att jag finns.”
Han nickade och vi vände oss mot dem andra som nu hade bestämt sig för vad vi skulle göra.
”Vi åker till stranden!” sa Harry.
”Okej, men vi måste åka hem och packa.” sa Amanda.
Moa och jag instämde.
Så jag tog med mig mina kläder och sa till Zayn att han skulle få tillbaka sina kläder.
”Det är okej, Niall har ingen användning för byxorna längre och tröjan är en aning för kort. Men du är jätte söt i dem.” sa han.
Han kysste mig och Moa och Amanda ”aw:ade” medans killarna skrattade och Louis busvisslade.
Jag skrattade åt dem och vi gick ut hallen där vi tog på oss våra skor och jackor och gick till bilen.
Moa och Amanda hade tusen frågor som de ställde när jag startade bilen.
Jag svarade på några innan jag istället förklarade allt som hänt.
När vi var framme så låste Moa upp och vi sprang till våra rum för att packa.
Jag packade ner en lila bikini, handduk, solkräm, solglasögon, ett par sandaler och en kofta ifall det skulle bli kallt i en stor bag. Sedan tog jag min plånbok , mina hörlurar , min mobil och extranycklar och stoppade ner dem i sidofickan.
Sedan tog jag på mig ett par svarta shorts och ett tunnt stort vitt linne med knappar på.
I hallen stod Moa och tog på sig skorna medans Amanda fixade till sitt hår en sista gång.
Jag tog på mig skorna och vi gick alla ut. Till sist låste jag dörren.
”Det är killarna, kom vi åker med dom istället.” sa Moa.
Vi sprang till deras bil ochde öppnade dörren.
”Hej, varför så glad helt plöstsligt ?” sa jag till Liam som vart så ledsen för en stund sen.
”Hej, Danielle har börjat träffa sin danscoach och det går rykten om att de dejtar. Så då är hon nog inte så sur och kan ha kommit över mig!” sa han.
”Haha vad bra. Men har inte du träffat någon söt tjej än ?”
”Jo faktiskt, hon är också nyinflyttad från Sverige !”
Jag blev nyfiken och började tänka på vem tjejen som Liam redan börjat gilla var.
Men kunde inte komma på någon för tillfället.
Moas perspektiv :
Jag sneglade lite då och då på Harry där han satt mellan Liam och Niall.
Även om jag sagt att det skulle vara bäst om det inte skulle vara något på gång mellan oss eller han och Amanda så kunde jag ångra det ivland.
Hans lugg hängde i pannan och det såg ut som om han sov.
Men plöstligt så vände han sig om och kollade rakt in i mina ögon.
Jag slutade att tänka och stirrade bara in i de där gröna ögon som liknade mina så mycket.
”Aliza? Kan vi byta plats?” sa han.
Hon nickade och bytte snabbt eftersom hon skulle vara närmre Zayn då.
Han satte sig bredvid mig och jag tittade snabbt mot passagerarplatsen bredvid föraren där Amanda satt, men hon sov.
”Vad tänker du på?” frågade han och fortsatte med stirrandet.
Jag vände bort blicken eftersom att den gjorde mig stum.
”Dig..” sa jag tyst.
Han sa inget utan log bara stort.
Chauffören stannade bilen och alla gick ut.
”Om ni hittar en bra plats att lägga handdukarna på så går jag och Moa och köper glass.” sa Harry.
”Okej, men kom ihåg : Ingen isglass!” sa Liam.
”Okej, alla får någon vanilj eller choklad glass.” sa jag.
Vi gick mot kiosken som låg en bra bit bort.
”Jag tänkte på det du sa i bilen, och jag vill att du ska veta att det skulle kunna funka mellan oss om Amanda inte fick veta något och vi höll det privat.” sa han och kollade ner på våra fötter samtidigt som vi gick.
”Men det skulle inte vara snällt mot henne.” sa jag efter en stund.
”Men det är inte heller så snällt eller smart att ingen av oss får vara med den som den gillar.”
Nu stannade han upp och kollade på den långa kön till kiosken.
”Kom , jag ska visa dig ett ställe som ligger ett par sekunder härifrån . Bara tills kön är mindre.” sa han.
Han tog min hand och drog mig mot skogen som låg precis bredvid.
Vi gick bara till en klippa och satte oss.
Han hade fortfarande inte släppt min hand utan höll hårt i den samtidigt som han sjöng ”Gotta Be You”.
Jag vågade luta huvudet på hans axel och sedan kolla ut över de t glittrande vattnet.
Efter någon sekund tittade jag upp på honom och han satt redan och glodde på mig.
”Vad tänker du på då?” frågade jag honom.
”Hur det skulle vara att få kyssa dig..” sa han och böjde sig mot mina läppar.
Jag orkade inte låtsas mer så jag la händerna om hans nacke och drog mig mot honom.
Nu möttes våra läppar och jag kände hur han log mot mina läppar.
När jag avslutade kyssen gjorde jag det egentligen bara för att det var bäst om vi gick och köpte glassarna nu innan någon kom för att titta till oss.
Jag reste mig upp och han gjorde samma sak.
”Tack för att du äntligen förstod.” sa han och log stort mot mig igen.
”Jag har förstått hela tiden , men har inte kunnat visa det.” sa jag samtidigt som vi gick i snabb takt tillbaka.
Tack för de snälla kommentarerna, nu när jag vet att det finns några läsare ska jag börja skriva oftare och uppdatera bättre på novellen. Men nyhetesuppdateringen har inte jag hand om, så jag vet inte vad som händer med den :) Tack igen för kommentarerna ! //Aliza
Kapitel 13 ♥
Tidigare:
När alla ätit klart fick Amanda ta hand om disken.
Vi andra gick ut i vardagsrummet och satte på en film.
Men jag kunde fortfarande inte koncentrera mig på den, så jag tänkte igenom vad jag gjort. Hur jag förstörde mitt liv på bara 5 minuter.
Det rann en tår nerför mitt ansikte men jag torkade snabbt bort den.
Killarna skulle inte få se mig gråta. Jag märkte knappt att filmen tog slut, att killarna reste sig och kramde mig eller att de sa hejdå. Jag ärkte inte ens att jag gled ner på golvet, så nu satt jag där med knäna upphöjda till bröstet och armarna runt dem.
Amanda och Moa kom tillbaka in i vardagsrummet och satte sig på varsin sida om mig.
”Aliza? Vad har hänt?” frågade Moa oroligt.
”Ja varför är du så ledsen, jag såg att du fick tårar i ögonen mitt under filmen men jag ville inte säga något framför killarna.” sa Amanda.
Jag tittade på mina fina vänner som såg så oroliga ut och började berätta.
När jag kom till biten att jag dissade Zayn dels för hans karriär och för att jag inte ville att det skulle bli orättvist för dom och Harry eftersom att jag inte låtit nån av dom vara tillsammans med honom så stoppade Amanda mig.
”Men det blev inget mellan någon av oss eftersom att det skulle varit jobbigt för den som inte blivit med honom. Det är inte så att jag eller Moa gillar Zayn på det sättet som du gör, för då hade du inte kunnat vara med honom. Men resten av dina ursäkter eller vad det nu är är onödiga!” sa Amanda.
”Det enda som kan vara ett problem om man inte kan hantera dom är fansen, fast de är en lätt match. De kommer nog att tycka att ni är söta. ” sa Moa.
Jag tänkte på vad de sagt och började hata mig själv. Jag hade dissat Zayn utan att ens gett honom en enda chans! Båda hade rätt, fansen var inget problem, hans karriär hade nog inget med saken att göra och ingen av dom gillade honom som mig så varför hade jag varit så dum? Nu började tårarna komma så jag reste mig lugnt upp och gick snabbt till mitt rum innan de började rinna.
Väl där låste jag dörren och kastade mig på sängen och grät ut all ilska mot mig själv och alla skuldskänslor.
Tänk om Zayn nu satt hemma hos sig helt ensam och hatade mig?
Jag stod inte ut så jag tog en snabb dusch, satte upp håret i en boll, tog på mig ett par mjukisar och en college tröja och smög ut.
”Jag är hemma hos Zayn, vill ni något så får ni ringa någon av oss” skrev jag på en lapp och lämnade för säkerhetskull han nummer också.
Sedan tog jag med mig min mobil, mina nycklar, tog på mig skorna och sprang nerför alla trappor.
Samtidigt som jag gick till bilen kollade jag på klockan. Den var kvart över elva. Hoppas inte att han sov!
Jag satte mig i bilen och körde hem till honom.
Efter att ha parkerat bilen sprang jag till hans lägenhet. När jag stod utanför hans dörr så stannade jag upp för att vila pulsen lite. Jag hade dålig kondition och var tvungen att vila i över fem minuter innan jag vågade ringa på.
Jag hörde hur fotsteg närmade sig och hur någon tittade ut genom kikhålet.
Sedan stannade personen upp i någon sekund innan han började låsa upp.
När dörren stod öppen kunde jag inte få fram något ord.
Där stod han. Med rödgråtna ögon och samma kläder som jag lämnat honom i.
Alla mina skuldkänslor som jag haft innan kom tillbaka och jag tog ett försiktigt steg mot honom.
”Hej, får jag komm in?” frågade jag tveksamt.
”Ja, visst.” sa han med en förvånansvärt lugn röst.
Jag gick in efter honom.
Han gick inte in till vardagsrummet utan gick direkt till sitt rum.
”Varför ska vi dit?” frågade jag förvånat.
”Det är helt släckt i vardagsrummet.” sa han.
Han satte sig på sängen och jag tvekade lite. Var det för tidigt för mig att komma så nära?
Jag satte mig på fotöljen som fanns i hörnet på rummet.
”Förlåt.” sa jag bara eftersom att jag inte kunde komma på något bättre.
Han skulle precis säga något när jag inte kunde hålla mig längre, tårarna började rinna igen som när jag var hemma.
Han stoppade sig och kollade förvånat på mig sedan kom han fram till mig.
”Gråt inte.” sa han och la armrna om mig.
Jag kramadde om honom hårt och försökte att sluta men det gick inte.
Han reste sig upp drog med mig till sängen.
Han satten sig ner och försökte sätta mig upp men det gick inte.
Jag dök ner i alla fall eftersom att jag inte kunde sluta gråta så det bästa var bara att inte visa ansiktet.
Han kramade mig igen och nu kramade jag också honom. Sen vilade jag huvudet på hans bröst samtidigt som han började nynna på ”Gotta Be You” och strök mig över håret.
Det fick mig att gråta ännu mer.
Efter att ha varit så i en kvart så började jag förklara om mina känslor. Om hur ledsen jag varit och hur mycket jag ångrade att jag gjort som jag gjort.
Jag vände mig om så att jag kunde titta upp i hans ansikte och försöka förstå vad han satt och tänkte på.
Jag kunde inte stoppa mig själv utan var tvungen att flyga upp och krama honom igen. Han kramade tillbaka och när vi särade lite på oss fast med armarna fortfarande om varandra så tittade jag in i hans ögon.
De var inte ledsna längre utan såg faktiskt ganska lättade ut.
Jag bestämde mig för att ta första steget.
Så jag lutade mig framåt och la mina händer runt hans nacke.
Han kom närmre och när våra läppar bara var nån centimeter ifrån varandra så stannade han upp lite som om han var lte tveksam. Fast sedan bestämde han sig och la ena armen runt min midja och andra på min rygg.
Han drog mig mot sig och för första gången så möttes våra läppar. Hans mun smakade lite rök och cola men det gjorde inte så mycket. Den knuten jag haft i magen under halva dagen löstes upp och försvann.
Våra läppar särades och han log mot mig med det finaste leendet jag någonsin sett.
”Snälla gå inte hem!” sa han när vi hade lagt oss ner jag med mitt huvud på hans bröst igen.
”Jag är ledig imorgon, men har inte du något planerat?” frågade jag.
”Nej, men vi kan ju åka till stranden med de andra om du vill?”
Jag nickade och log mot honom.
Jag reste mig upp.
”Vart ska du?” frågade han.
”Soffan..? Vart annars?” sa jag.
”Du ska väl inte sova på soffan! Det är skönare här.” sa han och pekade på sin säng.
Jag skrattade och hoppade på honom.
”Haha visst, men då får du stå ut med att ha en tjockis som tar upp hela platsen bredvid dig inatt!” varnade jag.
”Haha jag har ju sovit i samma säng som Niall så då är det ingen match, han kastade ner mig fyra gånger på en och samma natt!” sa han.
Jag skrattade.
Zayn öppnade sin famn och jag kröp in. Sedan la han täcket över oss och började nynna någon melodi för mig.
Det var den finaste jag någonsin hört och när jag frågade vad det var för låt sa han att den kom från deras nya album.
”Godnatt.” sa han och böjde sig ner för att kyssa mig.
”Godnatt.” sa jag och besvarade den.
Jag vaknade av Zayns mobil ringde.
Av ren vana svarade jag.
”Hallå?” sa jag nyvaket.
”Nämen hej, vad gör du där så tidigt om man får fråga?” hörde jag Louis säga.
”Ehm, jag...” sa jag men kom inte på något vettigt att säga.
”Haha jag skojar bara, chilla.” sa han.
Jag pustade ut.
Zayn hade nu vaknat så jag räckte över telefonen till honom.
Kapitel 12 ♥
Tidigare:
”Hallå? När somnade du?” hör jag en avlägsen röst fråga.
Jag öppnar mina ögon och kollar in i de finaste ögon jag någonsin fått se.
Bruna och varma bara några centimeter från mig.
”Haha ja, det var ganska långtråkigt att vänta på er” sa jag.
”Okej förlåt för det.. Men vill du komma hem till mig?” frågade han osäkert.
Jag visste inte vad jag skulle säga eftersom tanken att vara hemma hos Zayn bara jag och han lät lite overklig.
Efter någon sekund så förstod jag att han var seriös.
”Ja, när ska vi gå?” frågade jag.
Han började le och det osäkra i rösten försvann.
”Nu om du inte har något annat för dig..?” sa han.
”Okej, följ med jag ska hämta mina saker från kontoret så kan vi gå sen.”
Han nickade och vi gick.
När vi var påväg till kontoret var det en pinsam tystnad så jag tänkte ta upp något som hänt när jag var yngre om han kanske skulle tycka var intressant.
”Vet du? Jag , Moa och Amanda har bråkat väldigt mycket om One Direction när vi var lite yngre.” sa jag.
Han tittade först konstigt på mig.
”Vad menar du? Varför bråkade ni om oss?” frågade han förvirrat.
Jag förklarade att jag först blev en stor Directioner, vi åkte in till Stockholm och träffade killarna, efter några månader började jag sluta vara en Directioner och gick tillbaka till att vara en galen Belieber och då gillade dom inte så vi började bråka och vara sura på varandra hela dagarna. De försökte få mig att älska killarna igen fast det gick inte. Men varje gång de nämnde Zayn började jag mjukna till lite och förstå vad det var jag lämnade , för Zayn hade jag älskat och de använde honom mot mig. Varje gång jag gjorde något blev jag påmind om honom. Fast jag ändrade mig inte även fast jag gillade honom när jag var en Belieber. Sedan efter några veckor så accepterade dom det och vi blev vänner igen, även om dom fortfarande var ganska sura över det.
När jag slutat prata märkte jag att vi stod utanför min dörr fast han hade inte märkt det heller utan stod och tittade in i mina ögon samtidigt som han tog in det jag sagt.
”Så du gillade fortfarande Bieber även om du vart en Directioner?” frågade han sårat.
Jag svarade inte eftersom jag skämdes för det nu i efterhand när jag stod och pratade med honom och erkände att jag varit kär i honom på riktigt.
Efter att ha gått in i kontoret, tagit mina saker och gått tillbaka till honom så började han prata.
Han pratade om hans barndom och hans familj och vissa saker var verkligen konstiga och andra var svåra för honom att prata om. Som hans farmors och fasters bortgång.
”Jag är verkligen ledsen för det där!” sa jag och menade det verkligen.
Han nickade och sa att det var okej och att det var flera år sedan men jag vet att det inte var okej. Han hade några tårar i ögonen.
”Stanna!” sa jag till honom.
Han stannade förvånat till och jag ställde mig på tå och kramade om honom riktigt hårt.
”Jag vet hur det är att förlora en i familjen, så om det är något som du vill snacka om kan du snacka med mig om du inte vill snacka med de andra killarna.” säger jag snällt.
Sen släpper vivarnadra och fortsätter gå.
Han tog upp sin mobil och började knappa in ett nummer.
”Vem ringer du?” frågade jag nyfiket.
”Paul, han får fixa en bil som kan hämta oss eftersom att killarna drog med den första och dina kompisar åkte med dom.” förklarade han.
”Men jag har ju bil, ring inte!” sa jag.
Han såg ganska förvånad ut men stoppade mobilen i fickan.
”Okej, så vart är den?” frågade han.
”Där borta” sa jag och pekade på vart den stod parkerad.
Jag låste upp den och vi satte oss.
Under bilresan var vi upptagna med att lära mig vägen hem till Zayns lägenhet.
Efter ungefär en kvart så var vi framme och han visade mig vart jag skulle parkera.
”Haha vad bra du körde, hade du inte redan haft ett bra jobb skulle du nog få vara få chaufför” sa han och blinkade med ena ögat.
Jag skrattade bar och sa att jag aldrig skulle bli chaufför åt dom eftersom att de var för stökiga.
Han låtsades bli sur men slutade när jag inte gick på det.
Vi gick upp till högsta våningen och han låste upp.
När jag kom in i hallen tyckte jag att det var ganska rent för att vara en ensam kille som bor här.
Vi tog av oss skorna och gick in i vardagsrummet.
Där fanns det en svart hörnsoffa, en beige matta, några tavlor på han med sin familj och killarna, ett bord med en vas med rosor på och en dörr till balkongen som hade utsikt över hela London.
”Så vad vill du göra?” frågade han.
”Bara prata och sitta i balkongen” sa jag.
”Okej, gå ut i alkongen så kommer jag snart.”
Jag öppnade dörren och gick och satte mig i en av de sköna stolarna.
Medans jag väntade på att Zayn skulle komma så satt jag och kollade på utsikten.
Eftersom att klockan närmade sig fyra så messade jag Amanda och sa att jag var hos Zayn.
Efter någon minut kom han ut med en bricka med glass och bär på.
Han satte ner den på bordet som fanns där och satte sig sen framför mig.
”Berätta om Sverige då, det va längesen jag var där!” sa han.
Jag började berätta om hur det var och nämnde hur kallt det kunde bli fast när jag sa att London var finare än Stockholm började han protestera.
”Nej, Stockholm är ju jättefint! Speciellt där vid kungsträdgården och Stockholm Centrum.” sa han.
”Haha, ja det är jättefint men vad finns det där som inte finns i London förutom Gröna Lund och sånt?” frågade jag.
Han tänkte efter ett tag.
”Du har rätt, det är jättefint eftersom att det påminner om London ganska mycket med affärerna och alla människor.”
”Ja, och här finns ju London Eye och Big Ben och det där stället med alla kädisar i vax.”
Han sa något om att Big Ben var ganska ful och att han tyckte att vax kändisarna var läskiga.
Sedan sa han något som fick mig skratta över hans dumhet.
”Vad är det du och Harry har på gång?” frågade han tveksamt.
”Haha vad menar du? Vi har inget på gång!” sa jag skrattande.
”Men du åkte ju London Eye med honom, ni kramades där och så brukar du snacka så ofta med honom?” sa han.
”Men om vi nu hade något på G.. Vad skulle du ha med det och göra” frågade jag.
Han rodnade och sa inget.
Det var tyst ett tag och båda kollade på utsikten.
”Jag tror jag har ett svar nu..” sa han efter en lång stund.
Jag kollade förvånat på honom eftersom att jag trodde han hade släppt det ämnet.
”Okej..?” sa jag och väntade.
”Jag har något med det att göra eftersom att inte tycker att det är rättvist av Harry att svika mig sådär och bara hålla på med dig!” sa han och tittade ner.
Jag förstod inte vad han menade med att svika honom så jag frågade :
”Vad menar du med att han sviker dig?”
”Asså han vet ju att jag....” han avslutade inte meningen men jag förstod.
Han kollade upp på mig nu och jag kollade in i de där ögonen som en gång i tiden hade fått mig att gråta, svimma och bli konstig.
Jag ville säga det. Att jag gillade honom, att jag alltid gjort det. Berätta sanningen, men det gjorde jag inte. Jag hade mina vänner att tänka på och han hade ett rykte.
Så jag gjorde något riktigt dumt.
Jag gick fram till honom, kramade honom och gick.
Jag gick ut till hallen där jag tog på mig skorna och när jag lagt handen på dörrhandtaget och skulle precis gå så kände jag en han på min axel.
När jag vände mig om stod han där och manipulerade mig med sina vackra ögon som förut.
”Snälla gå inte, jag är ledsen för det där men det är mina känslor och om de står i vägen för vår vänskap så vill jag gärna veta det.” sa han sårat.
”Det är inte bara dina känslor det är mina också.” sa jag tyst.
Sedan böjde jag huvudet och såg ner på hans händer som hade tagit tag i mina.
Han sa inget men när jag höjde huvudet såg jag att han log.
När han böjde sig fram mot mig var det som en dröm men samtidigt en mardröm.
Skulle jag låta det här hända? Att bådas rykte sattes på spel för kärlek?
Så när han läppar var någon centimeter ifrån mina satte jag stopp på det och låste in mitt hjärta långt borta i bröstkorgen, det skulle inte släppas ut förräns jag var säker på att jag och han skulle hantera den pressen som medföljer i ett förhållande mellan en kändis och en helt vanlig människa.
”Förlåt, men det är bäst om vi inte äventyrar ditt rykte.” sa jag ledsamt och backade ifrån honom.
Han såg på mig och leendet han haft innan försvann helt och hållet och ersattes av en ledsen min som skulle fått vems hjärta som helst att brista. Tur att mitt var inlåst.
”Men vi kommer klara det! Jag låter ingen säga något illa om dig eller så” sa han desperat.
Jag skakade på huvudet, gav honom en sista kram samtigt som jag drog in hans goda lukt.
Sedan vände jag mig snabbt om och gick ut.
Jag sprang snabbt nerför trapporna, låste upp bilen och köde hemåt med en riktigt hög fart.
Klockan hade hunnit bli över sex så jag skyndade mig hem åde för att kunna gråta ut och för att snacka med tjejerna som säkert skulle förstå efter allt som de gick igenom med Harry.
När jag var framme och hade parkerat gick jag lugnt in i hissen och såg mig själv i spegeln. Jag var ganska röd i ansiktet, sminket hade gått bort helt och mitt hår hade blivit som ett jävla fågelbo.
Vad såg Zayn i mig?
Hissen stannade på vår våning och jag gick fram och låste upp dörren.
Jag kände lukten av mat när jag gick in.
I köket satt Niall, Louis, Liam, Moa och Amanda vid köksbordet.. Harry stod vid ugnen och rörde runt i något jag inte kunde se.
”Hej, vad gott det luktar Harry!” sa jag.
”Haha det är spaghetti och köttfärssås, sätt dig jag är snart klar.” sa han.
Jag satte mig vid de andra och hälsade på dem.
Killarna märkte inte att jag var ledsen men det gjorde Moa och Amanda.
Moa mimade ”vad har hänt” till mig men jag ryckte bara på axlarna och fortsatte äta.
När alla ätit klart fick Amanda ta hand om disken.
Vi andra gick ut i vardagsrummet och satte på en film.
Men jag kunde fortfarande inte koncentrera mig på den, så jag tänkte igenom vad jag gjort. Hur jag förstörde mitt liv på bara 5 minuter.
Uppdateringen suger, får förbättra den! Kommentera! //Aliza ;)
Kapitel 11 ♥
Där inne stod alla killarna utan trjöja, med varsin kamera i handen och fotade varandra samtidigt som de gjorde grimaser och olika ställningar. Moa stod i ena hörnet och skrattade.
Det såg så roligt ut så jag började gapskratta som en idiot och kunde inte sluta är de påbörjade en pyramid.
”Haha ska ni inte byta om?” frågade jag.
De blev antagligen lite rädda eftersom att jag bara kommit in i rummet.
”Jo, men det tog sån tid så vi bestämde oss för att ha en annan slags photoshoot, en utan tröja!” förklarade Liam samtidigt som han pekade på alla killars bara överkroppar.
Jag höll på att få stirrblick på Zayns mage men skärpte mig i sista minuten och tittade bort.
Fast inte tillräckligt bra, Zayn märkte mig och började le.
”Haha njuter du av utsikten eller?” frågade han på skoj och gestikulerade mot sin mge.
Jag kunde inte få fram ett ord eftersom hans ögon inte lämnade mina och jag litde inte på att min röst skulle hålla.
Han bara skrattade åt mig och gick mot soffan där han tog upp sin tröja och började klä på sig.
De andra killarna gjorde samma sak.
Jag gick fram till Moa som såg lite ensam ut där borta i sitt hörn.
”Hej, vad har hänt?” frågar jag henne.
”Jag tänkte bara lite, ingen fara” sa hon.
”Vad tänkte du på då?”
”På Harry...” sa hon och lade till ett litet leende.
”Du kan tänka på honom, men om något händer och Amanda får reda på det så kan jag inte göra så mycket för att hjälpa dig.” varnade jag.
Hon nickade och jag gick tillbaka in i det andra rummet där killarna satt på sina platser och väntade på mig igen.
Jag gav dem deras kläder och gick sedan ut för att de skulle få byta om ifred.
När jag kom tillbaka var de klara så jag skickade ut dem till Moa.
Efter att ha tagit en kopp te och suttit mig i soffan kände jag ur mina ögonlock sakta blev tyngre.
En timme senare
”Hallå? När somnade du?” hör jag en avlägsen röst fråga.
Jag öppnar mina ögon och kollar in i de finaste ögon jag någonsin fått se.
Bruna och varma bara några centimeter från mig.
”Haha ja, det var ganska långtråkigt att vänta på er” sa jag.
”Okej förlåt för det.. Men vill du komma hem till mig?” frågade han osäkert.
Kapitel 10 ♥
Tidigare:
Fan vad snygg den är! Nu slipper vi ta taxi eller buss varje gång vi ska någonstans.” sa Amanda.
Jag nickade utan att säga något, jag var mållös.
”Asså vi kan sitta och beundra bilen senare men eftersom att vi börjar om en halvtimme och ska skjutsa Amanda så borde vi nog ta och köra iväg..” sa Moa.
Jag starade den och vi körde iväg.
Jag startade den och vi körde iväg.
Amanda och Moa pratade under bilresan som tog runt 15 minuter. Det fanns en inrustad GPS i bilen så jag kollade lite på den så att vi inte kom fel nu första gången vi var själva i trafiken.
”Aliza? Kan du skynda dig lite?” säger Amanda.
”Nej jag är inte van med att köra med trafiken på fel sida av vägen! Varför ska jag köra snabbare?” sa jag stressat.
”För att jag börjar om 10 minuter och ni börjar om runt 20..” sa hon.
Jag sa inget utan körde istället fortare.
Efter någon minut var vi framme, Amanda gick med snabba steg mot den stora byggnaden som låg åt vänster medan vi körde vidare.
”Har du tänkt på en sak?” frågade Moa.
”Nä, vad?” sa jag nyfiket.
”Vi ska jobba med killarna nu och det första vi gör första dagen på jobbet är att komma försent.” sa hon.
Jag skrattade åt hennes oroliga tanke.
Jag såg att vi var framme och började leta efter en bra parkeringsplats.
När jag hittat en lucka och parkerat klev vi ut och jag låste.
”Vi borde nog springa!” sa jag.
Moa nickade och vi ökade takten på våra steg tills vi halvsprang.
Innan vi började jobba var vi tvungna att skriva in oss och sedan lämna in våra saker på varsitt kontor.
”Hejdå!” ropade jag och sprang mot mitt kontor som låg på andra sidan av Moas.
”Hejdå, vi ses på lunchen!” sa hon och sprang iväg.
Jag låste upp mitt kontor och såg att mina uppgifter stod på den lilla anslagstavlan som hängde till höger om dörren.
”Gå till översta våningen där du ska klä ett pojkband till deras photoshoot.” stod det överst.
Jag tog med mig nycklar och mobil sedan låste jag dörren och gick ut.
Jag fortsatte sedan framåt i en lång korridor där jag stannade för att jag inte riktigt visste vart jag skulle.
När jag precis tänkte ringa Moa för att fråga vart hon var så såg jag några andra personer som kanske skulle kunna hjälpa mig att hitta till rummet där jag skulle jobba.
Jag såg först Niall och sedan resten av killarna.
De såg mig inte utan gick förbi mig samtidigt som de argumenterade om något som lät ganska viktigt.
”Jag kan seriöst inte mer!” sa Liam.
”Men om du gör slut så drar du till oss för mycket uppmärksamhet.” säger Zayn.
”Ja, fast det är värt det i slutändan.. För jag orkar inte spela kär längre, det är både taskigt mot Danielle och jobbigt för mig.” svarar Liam.
Jag börjar nu gå snabbt för att kunna visa på något sätt att jag var där.
Då lade Louis märke till mig.
”Men hej! Hur länge har du stått här?” säger han.
”Ganska länge, jag försökte visa att jag i alla fall fanns men ni såg mig inte.” säger jag.
”Förlåt, men det har varit lite problem mellan Liam och Danielle som du kanske hörde” sa han och blinkade.
Jag skämdes eftersom han förstod att jag tjuv lussnat på deras privata samtal.
Jag mimde ett förlåt och gick snabbare för att komma i samma takt som Zayn.
Han såg så himla bra ut!
Svarta jeans, vit T-Shirt och lila baseball jacka över.
”Hej Aliza! Ska du jobba med oss idag då?” frågade han samtidigt som han gav mig en varm kram.
”Ja, men du ser inte ut att behöva byta kläder. Det ser väldigt bra ut redan!” berömde jag.
Han såg glad ut över berömmet.
Vi kom fram till en dörr och när vi gick in i det stora rummet fick jag blunda för att det var så ljust.
Istället för vanliga väggar var det glasväggar, röd matta, vita soffor, vita gardiner och alla kameror som gick igång varje sekund för att testas.
Det var här photoshooten skulle äga rum.
Jag såg hur Moa stod längst bort i hörnet och justerade några kameror och ändrade deras vinklar.
Jag störde inte henne utan gick fram till Melissa som väntade på mig.
”Hej” sa jag och kramade om henne.
”Hej!” sa hon.
”Vill du se vad du ska jobba med idag?” fortsatte hon sedan.
Jag nickade och hon visade mig mot en annan dörr i rummet.
Hon öppnade och när vi gick in så såg jag att killarna redan hade satt sig i varsin stol och väntade på att något skulle hända.
Jag skrattade lite åt deras miner och fortsatte gå efter Melissa.
”Här hänger alla kläder” säger hon och visar mig in i en walk-in-closet.
”Här är alla produkter du ska använda” fortsätter hon och visar mig en stor byrå med krämer, smink, hårprodukter och kammar/borstar.
Jag nickar hela tiden medan min hjärna tänker på vilka kläder som passar med vad.
Hon säger hejdå och går tillbaka in i det andra rummet för att sedan gå till sitt egna kontor.
Jag går fram till killarna.
”Nå, vem ska jag börja med?” frågar jag skämtsamt.
”MED MIG!” ropar alla i kör.
Jag skrattar och går bara efter deras sittordning.
Niall var först.
”Hej, sitt still nu. Och lägg ifrån dig chipspåsen!” sa jag strängt.
Han gav mig en lite sur blick och åt lite innan han la ifrån sig påsen.
Jag skrattade till och började arbeta med hans ansikte.
Det fanns inte så mycket att göra så jag la bara ett lager puder/foundation för att täcka ngon liten upphöjning eller orening och fortsatte sedan med håret.
Det tvättade, fönade och kammade jag bara.
Jag gjorde ungefär likadant med alla förutom med Harry som jag funderade lite över.
Han var redan fin i ansiktet jag täckte bara över några, men håret var så fint och jag vile inte förstöra det så jag lät det vara helt naturligt.
Jag försökte klura ut vad de skulle ha på sig.
Det tog mig ett tag att hitta passande kläder till deras personligheter men efter en stunds letande hittade jag snygga saker.
Blåa byxor, vit T-Shirt, röda hänglslen och vita converse fick Louis.
Bruna byxor, blå skjorta och en stickad tröja över till Harry (vita converse).
Svarta byxor, vit T-Shirt, blå baseball jacka och röda converse till Zayn.
Grå byxor, röd T-Shirt och en tunn grå kofta över med bokstaven ”N” tryckt på baksidan tillsammans med ett par gröna Supra och en grön keps.
Liam hade på sig ett par svarta jeans, en svart T-Shirt, en lila tröja med någon kille som han kände till och ett par svarta converse.
Jag var ganska nöjd med kläderna och när jag gick in till rummet där jag trodde att killarna satt men när jag kom dit var det tomt.
”Hallå? Killar?” halvropade jag.
Inget svar.
Jag letade lite men hittade dom inte.
Så när jag gick in till Moa för att se om hon visste något så fick jag en chock!
Haha nu händer det NÅGOT i alla fall. Förlåt för den sugiga uppdateringen av novellen.. Men jag har vart ganska upptagen och kom nyss hem också. SNART händer det någo jag lovar! Det tråkiga måste komma före det spännande och dramat. :) // Aliza
Kapitel 9 ♥
Amandas perspektiv :
Jag såg att Aliza satt i Zayns knä och log.
Haha, hon såg ut som en barunge!
Hoppas bara att hon inte sprang ut eller något sånt, för den här filmen var nog läskigare än The Grudge.
Jag lutade mig tillbaka och försökte koncentrera mig på filmen fast det gick inte.
Det enda jag tänkte på var Harry och Moa. Jag gillade verkligen honom, men varför skulle jag behöva bråka med min bästavän om en kille?
Det var svårt att behöva välja mellan kärlek och vänskap..
Jag behövde prata med honom och Moa.
Han satt redan och kllade på mig så jag nickade mot köket och han reste sig. Jag fick till mig Moas uppmärksamhet och upprepade samma sak med henne.
Harry stod och vänade på oss i köket.
”Vi måste prata om det som hände imorse och om vad vi ska göra nu.” sa jag.
”Ja, asså förlåt för att jag bara kysste dig sådär.” sa Harry.
Jag nickade.
”Men jag tror nog inte att det funkar mellan oss. Jag kan inte gilla er båda på det sättet, och ni kan inte gilla mig. Det blir bara fel och för komplicerat!” fortsatte han.
”Ja..” instämde Moa.
”Så kan vi bestämma att vi ska försöka glömma det där och börja om igen?” frågade hon sedan.
Jag nickade även om jag visste att både mina och Moas känslor skulle orsaka problem om dem kom fram igen.
Harry nickade också.
Hon log och kom fram för att ge mig en kram.
Sedan tvekade hon men slappnade sedan av och kramade om Harry.
När vi gick in till vardagsrummet var ingenting som förut..
Det låg dun och fjädrar överallt, popcornen och godiset låg utspridda över hela rummet och det var jättestökigt.
Och orsaken till allt det här var såklart resten av killarna och Aliza.
Niall och Zayn brottades med ett pra kuddar medan Liam försökte få ner Aliza som hade tagit plats på hans rygg.
”Vad håller ni på...” började jag men hann aldrig avsluta meningen eftersom att Louis hade fått grepp om mina armar och Moa o mina ben. Så nu så snurrade de runt med mig.
”SLÄPP NER MIG NU!” ropade jag som var rädd för att bli yr.
De släppte ner mig som jag bett om, men det gjorde ont eftersom att de inte brydde sig om vad eller rättare sagt vem de säppte mig på.
Jag hade landat på stackars Niall som låg på golvet efter att ha brottats med Zayn.
”Förlåt!” sa jag snabbt och reste mig upp.
”Haha lugnt, jag vet att Lou och Moa gjorde det här.” sa han och reste sig upp han med.
”Vill du ge igen?” sa han sedan.
Jag nickade snabbt och vi närmade oss dem som nu satt på soffan med varsin kudde.
”NUU!!!” ropade Niall och vi attackerade dem med kuddar.
Jag såg hur Niall jagade Moa med en kudde samtidigt som jag slog till Louis med min kudde som nu började tappa dun.
Vi fortsatte sådär ett tag fast det slutade med att jag hade håret fyllt med dun och att Moa låst in sig på toaletten.
Klockan var runt 23.30 nu och vi skulle jobba imorgon! Jag skulle ta över de brittiska nyheterna klockan 9 imorgon, så vi var tvugna att gå hem.
”Hejdå, vi ses imorgon!” sa Moa och Aliza till killarna.
Jag sa bara hejdå eftersom att jag inte jobbade med dem.
Jag och tjejerna tog taxi eftersom att det skulle se fel ut om Louis skjutsade oss.
I taxin så sa vi till Aliza att det var okej mellan oss och Harry nu.
Hon sa bara vad bra eftersom att hon var trött nu efter det kriget hon haft med Liam.
Vi betalade chauffören och gick in.
När Aliza låst upp dörren sprang alla till sitt egna badrum och fixade sig för natten.
”Godnatt” sa jag till dem och gick sedan och la mig.
Nästa morgon Alizas perspektiv:
Jag stängde av alarmet klockan 07.00 och klev in i duschen.
Efter att ha dushat i kanske en halvtimme så klev jag ut och tog fram kläder.
Det fick bli ett par svarta midjebyxor, ett svart linne och en stickad tröja med en smileys på.
Jag plattade håret och fixade till mig lite.
Sedan gick jag ut i köket där Amanda och Moa redan satt med varsin kopp med varm choklad framför sig.
”Godmorgon” sa dem
och jag nickade och satte mig framför dem efter att ha tagit en kopp jag med.
”Vilken tid börjar du?” frågade jag Amanda.
”08.00 fast sändningen börjar 09.00.” sa hon.
Moa drack upp sin kopp jag skyndade mig lite.
När vi var klara så gick vi ner till receptionen och då ropade en av receptionisterna på mig.
”Hej är du Aliza Francis?” frågade hon.
”Ja det är jag..?” sa jag förvånat.
”Bra, jag skulle bara hälsa att du har fått brev från Sverige. Och att du skulle få det här” sa hon och gav mig ett paket.
Jag nickade och tog emot paketet.
Där i låg ett par blinycklar och mitt gamla svenska körkort med ett engelskt! Mina föräldrar hade köpt mig en bil och gjort om mitt körkort till ett engelskt!
”Omg, har du fått en bil?!” undrade Moa.
”Jag tror det!” sa jag.
Vi sprang ut och därute stod en stor Mercedes. Den var svart, hade silvriga fälgar, hade plats för 5 pers och såg riktigt dyr ut!
Jag tog upp nycklarna och låste upp den.
Moa hoppade in där fram och Amanda satte sig där bak.
Jag öppnade dörren till förarplatsen och satte mig i skinnstolen.
”Fan vad snygg den är! Nu slipper vi ta taxi eller buss varje gång vi ska någonstans.” sa Amanda.
Jag nickade utan att säga något, jag var mållös.
”Asså vi kan sitta och beundra bilen senare men eftersom att vi börjar om en halvtimme och ska skjutsa Amanda så borde vi nog ta och köra iväg..” sa Moa.
Jag starade den och vi körde iväg.
Ganska långt kapitel nu så kommentera! Tack för kommentarerna :) // Aliza
Kapitel 8 ♥
Tidigare:
Nialls perpektiv:
Jag såg på Harry att något var fel så när Moa pratat klart vände jag mig mot honom.
”Harry? Vad är det?” undrade jag oroligt.
”Sen..” sa han och gjorde en liten nick mot Amanda.
Jag misstänkte att de grälade eller något sånt.
Jag slutade att tänka på det och var tyst den korta biten som var kvar innan vi var framme.
Väl framme vid hotellet klev vi ur bilen och gick in i hallen.
Liam gick fram till receptionen och tog nycklarna till hotell lägenheten som vi skulle bo på.
Sedan tog vi hissen upp till högsta våningen. Liam som hade nycklarna låste upp dörren och alla gick in.
Men innan någon hann göra något annat så sprang Louis runt i alla rum innan han stannade till vid ett och gick in i det.
Jag och resten av killarna förstod att han hittat det största rummet och började skratta.
Det var vardag för oss. Men då började tjejerna fnissa och till slut storskratta.
”Vad är det?” undrade Harry.
”Det var det första Aliza gjorde när vi flyttade in i vår lägenhet!” sa Moa.
Då förstod vi och började skratta igen.
Vi gick in till vardagsrummet och satte oss i den stora hörnsoffan. Men eftersom att vi var åtta stycken så blev det lite trångt och Aliza ställde sig upp.
Alizas perspektiv:
Jag ställde mig upp eftersom att jag nästan satt i Liams knä.
Sen blickade jag över rummet för atia en bra sittplats men den enda som såg riktig skön u var ingen sittplats, de var Zayns knä.
Han såg min blick och klappade sig på knät.
”Kom då! Det finns plats här.” sa han.
Jag tvekade lite eftersom att de skulle se lite fel ut om jag satte mig i hans knä.
Jag som precis sagt till Harry och Amanda att inte gå för snabbt fram och sånt. Men sen brydde jag mig inte om de tankarna utan gick och satte mig.
”Haha jag vet att jag är lite tung..” sa jag generat.
”Nä, det är faktiskt ganska skönt!” erkände han.
Jag log mot honom.
Niall gick och satte på en film och till min stora otur..
Det var en skräckfilm!
”Åh nej..” mumlade jag.
”Vad?” frågade Zayn som hört mig.
”Inget viktigt..”
”Okej, men säg till när du vill berätta. Om du ens vill göra det.”
Jag nickade men hoppades att jag aldrig skulle behöva säga det till honom. Jag menar jag borde inte vara rädd för sånt.
Det var SAW 5 och jag suckade.
När filmen startade försökte jag sätta mig lite bättre i hans knä men det gick inte så bra. Fast han förstod vad jag vill så han lutade sig bakåt och lade händerna runt min midja.
Jag ryste till och log sen.
Amandas perspektiv :
Jag såg att Aliza satt i Zayns knä och log.
Haha, hon såg ut som en barunge!
Hoppas bara att hon inte sprang ut eller något sånt, för den här filmen var nog läskigare än The Grudge.
Kapitel 7!
Tidigare:
Okej" sa han och nickade.
Eftersom att det fortfarande var några ronder kvar innan åkturen var slut så satte vi oss ed ch tittade ut genom fönstret.
Det var då vi såg dem!
Det var flera hundra fans och ett tiotal papparazzis som stod och väntade under London Eye.
”Vad ska vi göra?!” frågade jag frustrerat.
”Ingen aning, men just nu kan vi inte gå ner” sa han.
Han tog upp sin mobil och ringde till Niall.
”Dude, det är typ hundra fans under London Eye, titta ut!” sa han i telefonen.
Niall sa något som jag inte uppfattade och Harry sa något innan de lade på.
”Vad sa han?” undrade jag.
”Han sa att Paul hade fixat vakter som står och väntar där nere.” sa han.
”Bra, jag vågar inte gå ner just nu när det finns så måga där nere” erkände jag.
”Haha det är bara våra fans, är du rädd för dem?” undrade han retsamt.
”Ja, lite.. De blir säkert arga över att vi är med er och inte dem.”
”Bryr dig inte om att de är lite avundsjuka, det går över efter ett tag”
Jag nickade och vi åkte ett varv i tystnad, men det var inte pinsam tystnad bara vänskaplig.
När åkturen var slut samlade jag mig och vi klev ut till de andra.
”Berätta vad ni sa när vi kommer hem!” sa Moa när jag kom fram till henne.
”Mm..” sa jag.
Hon nickade men såg inte så säker ut.
Vakterna samlades runt oss alla och vi började gå.
När vi rörde oss mot den stora gruppen med fans så började alla skrika och dra i vakterna. Vi tryckte ihop oss och vakterna drog oss ut ur gruppen med fans.
Eftersom att fansen hade sett oss med killarna så fick vi inte åka hem än utan följde med dem.
Amanda och Moa satt på vardera sida om Harry som såg lite besvärad ut. Jag satte mig mellan Zayn och Niall.
Louis, Liam, Elenore, Danielle och Paul satte sig i en annan.
När alla var på plats så körde bilarna iväg.
Jag och Zayn pratade och Moa pratade med Niall som var bakom henne men Harry och Amanda sa inget.
Jag hoppas att Harry hade en idé om hur han kunde göra båda nöjda.
Nialls perpektiv:
Jag såg på Harry att något var fel så när Moa pratat klart vände jag mig mot honom.
”Harry? Vad är det?” undrade jag oroligt.
”Sen..” sa han och gjorde en liten nick mot Amanda.
Jag misstänkte att de grälade eller något sånt.
Kapitel 6 ♥
Tidigare:
Moas perspektiv:
När Amanda berättat klart visste inte jag vad jag skulle göra, gråta eller vara arg.
Men jag kunde inte vara arg eftersom det inte är hennes fel att han gillar henne och hade jag vart i henns ställe hade jag också besvarat kyssen!
”Jag vet att du också gillar honom, så förlåt för att jag gjorde som jag gjorde.” sa hon.
”Det är okej. Jag skulle ha gjort likadant faktiskt” erkände jag.
Hon log och vi kramades.
Jag kände mig både glad men också lite egoistisk.
Resten av dagen ägnade vi åt att packa upp allt vi fått med oss från Sverige och hänga tillbaka kläderna i garderoben.
När det var rent i hela lägenheten så var vi nöjda och bestämde oss för att gå ut och utforska London lite.
Jag tog på mig ett par svarta glansiga jeans med dragkedjor på fickorna och en söt tröja över med en kofta.
Aliza och Amanda hade liknande kläder på sig och när vi tagit på oss skorna så låste vi dörren och gick ut.
Alizas perspektiv:
Jag är glad över att de redde ut det där med Harry. Det konstiga var bara att han kysste henne efter bara två dagar, och de var kompisar inget mer. Amanda sa att hon tänkte vänta med att bli tillsammans med honom. Hon tänkte ta en paus.
Vi småpratade om vart vi skulle gå och det fick London Eye. Vi stod i kö i någon minut och i kön stod Liam med Danielle(hans tjej), Louis med Elenore(hans tjej), Harry, Zayn och Niall!
Varför var vi tvungna att stöta på dem nu? När Amanda och Moa försökte att bli bästa vänner igen. De lyste upp, speciellt Harry. Han kramade först om Moa sen Amanda. Men han låtsades inte om Amandas blick.
Jag kramade killarna och sen hälsade jag på Elenor och Danielle. De var jättesöta båda två.
”Vad jobbar du med?” frågade dem mig.
”Jag är designer, Moa är fotograf och Amanda är nyhetsuppläsare.” sa jag.
”Åh vad kul att vara nyhetsuppläsare!” sa Elenor.
”Jag älskar att ta kort på saker, det kanske ni märker också eftersom jag gör det å min Twitter bild..!” sa Danielle skämtsamt.
Jag skrattade lite och vände mig tillaka till killarna som stod och pratade med Amanda och Moa.
Jag lyssnade lite på samtalet tills Harry kom fram till mig.
”Hej, kan vi prata?” frågade han.
Jag nickade och precis då så var det vår tur att åka London Eye.
”Är det okej om vi tar en ”hytt” och åker själva så att vi kan prata?” undrade han.
”Ja visst!” sa jag samtidigt som jag kände mig besviken. Jag ville egentligen åka den med Zayn. Trodde att han skulle fråga om vi skulle åka tillsammans.
Jag och Harry betalade och klev in i ”hytten” eller vad det nu var.
”Nå? Vad var det du skulle säga?” frågade jag när dörren stängdes om oss.
”Vad är det med Amanda och Moa?” undrade han.
”Inget, varför undrar du?”
”Jag har känt Amandas blick hela tiden men ville inte kolla på henne.”
”Asså ja vet inte om jag borde säga det här..”
”Har jag med det och göra på nåt sätt?”
”Ja, det kan man väl säga..”
”Då har jag rätt att få veta vad det är!”
Jag suckade och nickade.
Först berättade jag om att vi gillade One Direction när vi var yngre, om att Moa och Amanda började gillar Harry, om att Moa blev lite sur och att jag tyckte att han gick för långt när han kysste Amanda efter 2 dagar som vänner.
Berättade att vi kom på dem när de kysstes hemma hos oss och de där sakerna som hände efter.
När jag var klar så nickade han lite för sig själv innan han sa:
"Förlåt för att jag kysste henne, men jag gillar henne riktigt mycket och om sanningen ska fram så gillar jag Moa lika mycket.."
"Åh, men vad ska du göra? Vem du än gillar om det är en av dem så kommer alltid någon bli ledsen.. Försök att inte såra mina vänner så mycket, okej?" sa jag.
"Okej" sa han och nickade.
Eftersom att det fortfarande var några ronder kvar innan åkturen var slut så satte vi oss ed ch tittade ut genom fönstret.
Det var då vi såg dem!
Vad tyckte ni om kapitlet? Förlåt för att jag inte lade ut något igår kväll, men jag var riktigt trött.. Kommentera!/Aliza
Kapitel 5
Tidigare:
Väl inne började vi plocka åt oss saker som troligen skulle behövas.
Sedan betalade vi och gick med två kassar var som var proppfyllda med mat.
Det var nära vår lägenhet så vi hann inte ens få ont i händerna.
När vi låste upp dörren hörde vi något konstigt från vardagsrummet, det lät som..
Det lät som om nån mobbade vår soffa..
Då ser vi Amanda sitta med Harry och gissa vad de gör?
De sitter och kysser varandra i soffan i vårt vardagsrum framför mig och Moa!
Innan de hinner se oss så springer Moa ut och jag rusar efter henne.
”Vänta!” ropar jag nerför trapporna.
”Det är just dörför jag inte vill att han skulle hålla på med någon av oss! Hur fan ska jag kunna vara i närheten av dem tillsammans? Förresten så bor jag ju med henne också!” säger hon och stannar.
”Jag vet inte, men hur kunde det hät hända? De har ju bara känt varandra i två dagar!” säger jag.
”Vet inte”
”Vi kan gå tillbaka och snacka med dem istället för att stå här” föreslår jag.
”Visst, men vi tar snacket när Harry gått.”
”Okej”
Vi gick upp till lägenheten och såg Harry stå och ta på sig skorna.
”Hejdå tjejer!” sa han och försvann nerför trapporna.
Vi säger hejdå och går ut i vardagsrummet där en ganska glad och chockad Amanda sitter.
”Hej, vad lång tid ni tog på er!” sa hon.
Vi hälsade och satte oss sedan på fotäljerna som var runt den stora soffan.
”Amanda? Kan du säga vad som hände mellan dig och Harry nyss?” frågade jag.
”Okej, men snälla bli inte sur” sa hon och riktade orden mot Moa.
”Jag lovar att jag ska försöka att inte bli sur” sa Moa.
”Okej bra”
40 minuter tidigare Amandas perspektiv.
Jag hörde hur dörrklockan ringde så jag gick för att öppna och tänkte mig inte för.
När jag öppnade så höll jag på att få en chock, där stod Harry Styles!
”Hej!” sa han och kramade mig.
”Hejsan, vad gör du här?” sa jag.
”Jag och Zayn träfade Moa och Aliza på en milkshake bar i stan och de sa att du var ensam hemma. Så jag tänkte hålla dig sällskap om det är okej?” sa han och gav mig värsta puppy-face minen.
”Såklart det är okej, hade annars somnat om igen för att det är så tråkigt!”
Vi gick och satte oss i soffan i vardagsrummet och bestämde oss för att se på en film.
”Ska vi se på The Grudge?” undrade han.
Jag log och nickade.
”Förresten se aldrig den här filmen med Aliza!” varnade jag.
”Varför inte?”
”Hon kommer bara att springa ut ur rummet varje gång The Grudge gör något..” sa jag och tänkte på hur hopplöst det är att försöka se på en skräckfilm med henne.
”Haha tack för varningen!”
Jag nickade igen och vi vände oss mot filmen.
Jag kunde inte riktigt koncentrera mig på filmen eftersom att han satt på en sidan av soffan och jag på den andra och hans arm låg på ryggstödet som var mellan oss.
Jag längtade tills det skulle hända något läskigt så att jag fick en anledning att hoppa närmre honom.
Jag fick det efter en stund då någon dog, jag flyttade mig lite och han fattade vad som höll på att hända.
”Haha är det läskigt?” undrade han lite retsamt.
”Ja, det är jätteläskigt!”
”Du behöver inte vara rädd, det är bara en film. Men jag kan hålla om dig istället”
Jag nickade och log.
Han lade armen om mig och vände sig sedan mot teven.
Efter kanske en halvtimme så pausade han filmen och sa att han var tvungen att gå till studion och träna lite.
”Men vi kan väl gå ut någon dag istället?” sa han.
”Ja, det skulle vara kul!”
Vi tog varandras nummer och när han skulle luta sig fram för att krama mig så krockade vi och våra huvuden slogs ihop.
Han log och gjorde ett nytt försök men stannade sedan till och kollade in i mina ögon.
”Du är fin.” sa han och lutade sig fram.
Utan att tänka mig för lutade jag mig fram och båda blundade. När våra läppar möttes så kände jag hur gott hans andedräkt luktade, typ mint och socker.
Efter kyssen kramade han om mig och vi hörde dörren smälla igen.
”Vem var det?” undrade han.
”Jag vet inte, vi kan väl titta.
Och när vi kollade ut genom fönstret så såg vi Moa stå där med Aliza och Moa såg ganska upprörd ut och Aliza försökte nog lugna ner henne.
”Hoppas inget allvarligt har hänt” sa han och kramade mig en sista gång innan han gick mot hallen.
När han tagit på sig skorna så kom tjejerna in och han sa hejdå till dem och försvann nerför trapporna.
Moas perspektiv:
När Amanda berättat klart visste inte jag vad jag skulle göra, gråta eller vara arg.
Men jag kunde inte vara arg eftersom det inte är hennes fel att han gillar henne och hade jag vart i henns ställe hade jag också besvarat kyssen!
Kapitel 4
Tidigare:
"Jaja..” sa Amanda.
”Jag går och lägger mig så ni kan packa upp eller något sånt” sa hon sedan.
”Jag och Aliza kan gå och handla lite frukost” sa Moa, eftersom klockan hade hunnit bli nio.
”Okej, väck mig när frukosten är klar” sa hon och gick mot sitt rum.
Jag och Moa lämnade lägenheten och låste efter oss.
”Vi kan väl ta en liten promenad först?” sa jag.
”Okej.”sa hon.
Vi gick runt i stan men det var så tidigt att affärerna inte ens var öppna än.
”Vi kan gå till studion där vi ska jobba?” föreslog Moa.
”Bra idé!”
Vi gick en liten bit innan vi var framme.
Det var en stor byggnad som låg precis framför ett ställe om hette Milkshake City.
”Där kan vi vara på rasterna” sa jag.
”Haha ja, och det slutar säkert med att vi får varsin kulmage efter en månad!” skrattade hon.
Vi började båda skratta som idioter när vi såg att det var öppet.
”Vi kan ju testa någon milkshake där tills nån affär har öppnat så att vi kan köpa frukost.” sa jag.
”Ja, varför inte..”
Vi gick in och beställde varsin milkshake med chokladsmak.
När vi satte oss ner så började vi småprata lite innan Moa sparkade till mig under bordet.
”AJ!” Vad är det? undrade jag och gned mig på foten.
”Titta.” hon nickade mot dörren.
Jag vände mig om och vem står inte där om inte Zayn och Harry..
Harry fick syn på oss och drog med sig Zayn mot vårt bord.
”Hej tjejer!” Måste vi stöta på er varje gång vi går någonstans?” undrade Harry.
”Haha är det något problem eller?” svarade Moa.
”Nejdå! Absolut inte!” sa han.
Jag log bara och gick för att krama om båda.
Zayn luktade så gott och hans kramar var nog de bästa jag någonsin fått!
”Hej sötnos!” sa han och blinkade.
Jag sa hej och kände mig typ lite darrig. Vad fan är det med mig? Jag darrar aldrig och har inte heller känt såhär innan. Är jag kär?
De beställde inget och jag hade tänkt att vi (jag och Moa) skulle gå och till jobbet för att se hur det var.
Men istället för att gå åt ett annat håll fortsatte de att följa med oss.
”Förlåt för att jag frågar, men varför kommer ni med oss?” undrade jag.
”Vår studio ligger här och vi ska träffa vår nya fotograf och designer idag.” sa Harry.
Jag och Moa kollade på varandra och började sedan att skratta hysteriskt.
”Haha kan ni gissa vem som ska vara eran designer och fotograf?” undrade Moa.
”Eh nej.. Det är ju därför vi ska upp” sa Zayn. Men vad ska ni göra här?
”Det är vi som ska börja jobba med er här!” sa jag. Jag är en designer, Moa är fotograf och Amandas jobb har inget med det här att göra men hon är nyhetsuppläsare, förklarade jag.
De började skratta och när de slutat att skratta så märkte vi att vi stod i en hall.
”Så ska vi börja jobba då?” undrade Harry.
”Nej, vi skulle bara titta lite och sen gå och handla frukost. Förresten så sover Amanda fortfarande.” sa Moa.
”Jaha, okej” sa zayn med ett lite konstigt ansiktsuttryck.
Var det en besviken min? tänkte jag.
”Men då ses vi imorgon!” sa jag.
”Ja, hejdå!” sa killarna som fick varsin kram innan vi gick.
”Jag tror att Zayn gillar dig” sa Moa.
”Tror du?” sa frågade jag hoppfullt.
”Haha ja, det märks ju ganska väl. Varför så glad? undrade hon när hon såg mitt leende.
”Han var ju min favorit när vi var yngre och om jag ska erkänna så var han riktigt snygg nu också!” sa jag.
”Haha jag gillar Harry men vill inte säga det till Amanda”
”Varför inte?
”Det var ju bådas favorit och jag tror att han gillar henne.”
”Åh, men tänk om han gillar någon av er då?
”Jag vet inte, om hon gillar honom nu så skulle det inte vara så bra om han skulle gilla en av oss eftersom att jag också gillar honom.
”Det löser sig nog.”
Hon nickade och vi gick in i en mataffär som precis öppnat.
Väl inne började vi plocka åt oss saker som troligen skulle behövas.
Sedan betalade vi och gick med två kassar var som var proppfyllda med mat.
Det var nära vår lägenhet så vi hann inte ens få ont i händerna.
När vi låste upp dörren hörde vi något konstigt från vardagsrummet, det lät som..
Kapitel 3
Jag vinkade till mig Amanda och Moa som stelt kom fram till oss.
”Vad är det?” viskade jag på svenska till Moa.
”Vet du vem du står och pratar med?” sa hon.
”Egentligen inte, men vad har hänt du ser jätterädd ut!”
”Aliza? Du står och pratar med ONE DIRECTION!”
När jag var klar så var klockan redan halv sju.
”Vi kan sätta på någon film” sa mamma.
”Okej.”
Vi satte på filmer från när jag var yngre med mina bröder.
När vi sett på några så gick jag upp och bytte om, tog ner min reseväska och ytterkläderna.
Sen satte vi oss i bilen och körde mot Arlanda.
Väl där så checkade in och väntade på Moa och Amanda.
När de kom checkade de in och klockan visade två.
Jag vände mig mot min pappa som grät och kramade honom länge, samma sak med mamma. Sen när jag kramat om mina bröder och Amanda och Moas familjer sagt hejdå så gick vi mot ingången till planet.
”Tänk att vi är i London om några timmar!” sa Moa.
” Haha det går inte, allt hände för snabbt!” sa Amanda.
Men jag lyssnade inte för jag såg One Direction sitta på andra sidan av rummet och prata.
Jag reste på mig och gick fram till dem och då reste sig Moa och Amanda och förstod varför jag gick.
”Hej tjejer! Vad gör ni här?” undrade Liam.
”Vi flyttar till London!” sa Amanda.
”Tar ni samma flyg som oss då?” frågade han.
”Jag tror det” sa hon.
Han log oss och vi kollade runt oss.
Jag så Zayn sova med huvudet mot Harrys axel, så jag tänkte väcka honom.
Jag närmade mig honom och vinkade till mig Moa.
”Vi kittlar honom så att han vaknar!” sa hon.
Jag nickade.
Vi satte igång och han ryckte till och råkade slå till mig.
”AJ!”
”Förlåt! Men man ska inte väcka mig om jag har vart trött!” sa han.
”Haha okej.”
Harry småpratade lite med Amanda och Moa medan Zayn och jag fick ganska bra kontakt.
Han berättade lite om sin familj och om livet i London.
Jag berättade lite om mig själv och Sverige.
Sen gick vi på planet. Väl där så satte vi oss ner och alla somnade tillochmed jag.
Planet landar i London
Vi gick ut från gaten och mot väskorna som rullade på bandet.
Vi hittade dom till slut men hade ändå hunnit uppleva den oroliga stämningen då vi trodde att vi tappat bort dem.
”Äntligen har vi dom!” sa Amanda.
”Ja och äntligen är vi framme!” sa Moa.
Jag var för trött för att säga något så jag nickade bara.
Vi tog taxi mot vårt höghus, som vi skulle bo i en lyxig lägenhet i.
Vi tog sedan nycklarna från en tjej i receptionen och gick mot vår lägenhet som hade numret 132.
Moa låste upp jag sprang och blockerade samtidigt vägen för dem så att jag kunde få det bästa rummet.
Jag fick det och det var det största också.
”FUSKARE!” ropade båda när de fått bort väskorna och tagit in sina egna.
”Haha jag var ju tvungen att afera snabbt!” sa jag och var plötsligt klarvaken.
”Jaja..” sa Amanda.
”Jag går och lägger mig så ni kan packa upp eller något sånt” sa hon sedan.
”Jag och Aliza kan gå och handla lite frukost” sa Moa, eftersom klockan hade hunnit bli nio.
”Okej, väck mig när frukosten är klar” sa hon och gick mot sitt rum.
Kapitel 2
Tidigare:
Ja, ni satt och kollade på allas rumpor och sen så kollade ni på Harrys och vi kom på er med att sitta och snacka om den, sa en kille med blåa ögon och brunt hår.
Jag stod där och skämdes ihjäl! De såg oss och de förstod, vad skulle jag säga förutom den pinsamma sanningen?
”Eh, vaddå? Det är en fin rumpa! En riktig 10 poängare faktiskt! sa jag.
Då brast de ut i skratt och killen med de nötbruna ögonens skratt var det finaste jag någonsin hört! Han log mot mig och jag rodnade, vilket var ovanligt.
Killarna stod och kollade konstigt på oss när de hörde det.
”Vad?” frågade den blonda.
Ӏr ni One Direction? undrade Amanda.
”Ja det är vi faktiskt, svarade han och log ett fint leende.
”OMG DET ÄR DOM!” sa jag på svenska och mitt hjärta bultade på högvarv.
”JA! HERREGUD MINNS DU VAD DE HETER FÖR VI HAR INGEN JÄVLA ANING! sa Moa.
”ÅH NEJ! JAG MINNS INTE DERAS NAMN! FAN! HUR KUNDE VI GLÖMMA?
”VET INTE MEN DU FÅR FRÅGA OM DE!” sa båda två.
Jag suckade och vände mig till killarna igen.
” Vi var era fans när vi var mindre men.. Åh det här är så pinsamt!” jag kunde inte fortsätta meningen.
”Men vad?” sa killen med den sexiga röven.
”Vi har glömt era namn för tillfället!” sa jag och skämdes.
De kollade på varandra och började sedan skratta.
”Haha, var de det som var så svårt att säga? Jag heter Harry.”
”Jag heter Zayn.”
”Jag heter Liam.”
”Jag heter Niall.”
”Och jag heter Louis.” avslutade han med en blinkning.
Vi presenterade oss också, sen frågade vi vart de var påväg.
”Vi ska åka in till vårt hotell och packa” sa Liam.
”Packa? Varför ska ni packa?” undrade Amanda.
”Vi åker tillbaka till London ikväll” sa Niall.
”Åh..” suckade Moa.
”Vi skulle ha velat lära känna er också, men vi kommer ju fler gånger till Sverige! sa Harry.
”Behövs inte, vi flyttar till london om 6 dagar.” sa jag.
”Va? Men vad bra, då kan vi väl gå ut nån gång?” frågade Zayn.
”Haha, jadå!” sa Amanda.
Tåget stannade på stationen och vi kramade om dem innan vi gick av.
När det körde förbi så vinkade vi lite också.
”Vad pinsamt att vi ALLA glömde deras namn, men det har ju trots allt gått några år.” sa Amanda.
Jag och Moa instämde och började gå mot Drottning gatan.
Sen så gick vi förbi Åhléns och mot alla andra affärer.
Väl inne i Zara så delade vi på oss och började leta.
Senare hemma hos Amanda
Vi provade alla kläder vi köpt och visade hennes mamma som tyckte alla var fina.
När vi gick ut kramade vi om Amanda och hennes mamma.
”Hejda” sa jag och Moa.
På vägen hem mot mig så började vi prata om kläderna när min mobil ringde.
”Hallå?” sa jag.
”Hej, det är Melissa din chef och jag ringer från London. Jag undrade om ni inte kunde komma någon dag tidigare? Vi har lite brist på folk eftersom runt 50 personer är sjuka.” sa hon.
”Jag vet inte än, vi måste kolla på när flygen går, packa, umgås med famil och vänner innan vi åker”
”Okej, men hälsa det till Moa och Amanda så dom vet och ring mig när du har ett svar.”
”Okej, hejdå”
”Hejdå”
Moa som hört allt tittade på mig.
”Jag tror att jag kan komma tidigare för allt är nästan klart ska bara vara lite med min familj. Du då?” sa hon.
”Jag måste först se med mina föräldrar och sen så måste vi också leta efter ett bra flyg.”
Vi ringde Amanda som sa att Melissa precis ringt till henne och att hon kan resa nu inatt eftersom att det redan fanns ett flyg som gick klockan halv tre på morgonen.
När jag kom hem så upplyste jag mina föräldrar om det.
”Det är nog okej bara om du har packat så att vi kan umgås nu lite.” sa pappa.
”Jag ska bara packa kläderna vi köpte idag och sen boka tre biljetter till ikväll.” sa jag och gick upp mitt rum.
Kapitel 1. The beginning ♥
Alizas perspektiv:
Jag låg bara på sängen och tänkte på hur mycket mitt liv skulle förändras nästa vecka.
Nytt hus, nytt rum, ny omgivning, nytt land, ny stad och framför allt, utan min familj.
Jag visste inte hur jag skulle vilja flytta om inte mina vänner varit med mig.
Om en vecka ska jag flytta till London med mina bästa vänner Amanda och Moa.
Moa fick jobb som fotograf, Amanda som nyhetsuppläsare och jag som designer. Vi hade alla fått jobb på ett känd fashionföretag. Men vi visste att vi skulle gilla livet där eftersom att det är mycket livligare än här hemma även om vi skulle sakna alla i Sverige.
”Aliza!” ropade min mamma från köket.
”Vad?” svarade jag.
”Amanda ringde och bad dig logga in på skype, det var något viktigt sade hon.”
”Okej.”
Jag tog fram min MacBook och loggade in.
Väl inne på skype så jag att Moa också var inloggad, vi startade ett videosamtal.
”Vad är det som var så viktigt? undrade jag.
” Vi måste gå och shoppa! Vi har ju inget som är tillräckligt snyggt för att gå runt i London med förstår du väl, sade Moa.
”Du har rätt, vi åker in till stan imorgon(stockholm centrum) och shoppar tills det är hål i våra föräldrars plånbok! skämtade jag.
”Haha ja kanske det, sa Amanda.
” ”Men vi ses imorgon jag ska duscha och sen lägga mig, träningen var hård idag, sa jag efter ett långt samtal.
”Okej, vi ses, sa båda.
Vi lade på.
Jag var riktigt trött efter att ha kommit hem från min senaste Taekwon-Do träning.
Så jag tog en snabb dusch, sa godnatt till mia föräldrar och mina bröder innan jag gick och la mig.
Nästa morgon:
Jag vaknade av att min mobil ringde.
”Hallå? mumlade jag.
”Hej! Väckte jag dig?” det var Sam en av mina barndomsvänner.
”Uhm, ja..”
”Förlåt, men skulle du vilja göra något idag?”
”Åh, nej jag kan inte.”
”Okej, varför?
”Jag flyttar ju nästa vecka och tänkte gå och shoppa med Amanda och Moa.”
”Okej men vi ses väl någon gång innan ni åker’?”
” Jadå, såklart!”
”Bra, hejdå!”
”Hejdå!”
Vi lade på och jag gick ner för att äta frukost.
”Godmorgon Ally!” sa mamma. Hon använde det smeknamnet jag verkligen hatade.
”Godmorgon, när ska du sluta kalla mig det där fula namnet?”
”När jag tycker att du är stor nog för att kallas för ditt riktiga namn.”
”Jag är ju vuxen!”
”Inte i mina ögon..”
Jag mumlade typ ”mm, visst”.
Efter att ha druckit ett glas mjölk och ätit en macka gick jag och bytte om till nåt som passade till stan.
Det fick bli en beige poncho, ett par svarta jeans, ett svart linne och ett brunt skärp. Till det så lade jag på ett litet lager med mascara och sen lite läppglans, jag plattade håret och tog mina converse.Sen sa jag hejdå till Kristi och Kevin( mina bröder) och gick.
På vägen ringde Moa mig och sa att de stod på stationen och att jag måste skynda mig eftersom att tåget skulle komma om en kvart.
Jag skyndade på stegen lite och efter drygt tio minuter var jag framme. Jag såg Amanda och Moa stå där.
Moa hade på sig en stickad tröja med Storbrittaniens flagga på och till det ett par mörkblåa jeans. Hennes mörkbruna hår var utsläppt.
Amanda hade på sig en grovstickad grå tröja med ett svart linne under och svarta jeans. Hennnes kastanjebruna var utsläppt, men hon hade sattit upp en liten del av luggen.
Vi hälsade med varsin kram och sedan så släppte vi varandra för då rullade tåget in och alla gick på.
”Så vad ska ni ha?” undrade jag.
”Jag behöver några klänningar som man kan ha till någon utekväll, jeans i färgglada färger + några vanliga, ett par koftor, nya tights, några gulliga tröjor och t-shirtar och det var nog allt, sa Moa.
” Jag behöver nog samma saker som Moa, fast några nya skor också, sa Amanda.
”Du då?”
” Vi behöver likadana saker!”
”Bra, då kan vi dela ibland!”
Vi började skratta innan vi började göra en sak som vi gjort så ofta att det blivit som en lek nu. Vi kollade på allas rumpor och betygsatte dem. Sen när resan var slut så skulle vi alla säga de snyggaste rumporna, en tjej och en kille.
”ÅH! TITTA PÅ DEN RÖVEN!! sa Moa.
Vi tittade åt det hållet hon menade och såg en kille med lila kofta, lila NY keps, svarta byxor som hängde under rumpan och ett par lila kalsonger med en blinkande smileys på.
”OMFG! HAN VAR JÄTTE SÖT! RUMPAN FÅR EN 10:a AV MIG! halvskrek Amanda.
”Schhhh! Nu tittar han ju hitåt”, sa jag.
Han tittade fast han var inte ensam, utan med honom stod fyra andra killar, och de stod och gjorde en sak som jag hatar. De GLODDE på oss.
”Låtsas inte om det”,sa Moa som märkt att jag började bli sur.
”Okej, men de måste faktiskt kolla bort annars går jag fram till dem” sa jag surt.
”Haha, du kommer inte gilla det här.. Men de kollar fortfarande! skrattade Amanda.
”Åh... Asså jag går fram nu! ”
”VAD FAN VILL NI? VARFÖR GLOR NI SÅ JÄVLA MYCKET?! sa jag argt när jag kom fram till dem.
” We don’t speek swedish” sa killen med den sexiga röven.
OBS! FRÅN OCH MED NU ÖVERSÄTTER JAG ALLT DE SÄGER TILL SVENSKA.
” Vi är bara på besök, förtsatte en kille med nötbruna ögon.
” Okej, förlåt för att jag ser arg ut.. Men ni glodde så mycket och mina kompisar som sitter där och jag tyckte det var jobbigt, förklarade jag.
”Åh, förlåt men vi tyckte att ni såg så roliga ut! sa en kille med blåa ögon och blont hår.
”Jaså?”
”Ja, ni satt och kollade på allas rumpor och sen så kollade ni på Harrys och vi kom på er med att sitta och snacka om den, sa en kille med blåa ögon och brunt hår.
Jag stod där och skämdes ihjäl! De såg oss och de förstod, vad skulle jag säga förutom den pinsamma sanningen?
”Eh, vaddå? Det är en fin rumpa! En riktig 10 poängare faktiskt! sa jag.
Då brast de ut i skratt och killen med de nötbruna ögonens skratt var det finaste jag någonsin hört! Han log mot mig och jag rodnade, vilket var ovanligt.
Kommentera tack! Skriv gärna vad som inte är bra så att jag kan bättra mig :) / Aliza
