Kapitel 1. The beginning ♥
Alizas perspektiv:
Jag låg bara på sängen och tänkte på hur mycket mitt liv skulle förändras nästa vecka.
Nytt hus, nytt rum, ny omgivning, nytt land, ny stad och framför allt, utan min familj.
Jag visste inte hur jag skulle vilja flytta om inte mina vänner varit med mig.
Om en vecka ska jag flytta till London med mina bästa vänner Amanda och Moa.
Moa fick jobb som fotograf, Amanda som nyhetsuppläsare och jag som designer. Vi hade alla fått jobb på ett känd fashionföretag. Men vi visste att vi skulle gilla livet där eftersom att det är mycket livligare än här hemma även om vi skulle sakna alla i Sverige.
”Aliza!” ropade min mamma från köket.
”Vad?” svarade jag.
”Amanda ringde och bad dig logga in på skype, det var något viktigt sade hon.”
”Okej.”
Jag tog fram min MacBook och loggade in.
Väl inne på skype så jag att Moa också var inloggad, vi startade ett videosamtal.
”Vad är det som var så viktigt? undrade jag.
” Vi måste gå och shoppa! Vi har ju inget som är tillräckligt snyggt för att gå runt i London med förstår du väl, sade Moa.
”Du har rätt, vi åker in till stan imorgon(stockholm centrum) och shoppar tills det är hål i våra föräldrars plånbok! skämtade jag.
”Haha ja kanske det, sa Amanda.
” ”Men vi ses imorgon jag ska duscha och sen lägga mig, träningen var hård idag, sa jag efter ett långt samtal.
”Okej, vi ses, sa båda.
Vi lade på.
Jag var riktigt trött efter att ha kommit hem från min senaste Taekwon-Do träning.
Så jag tog en snabb dusch, sa godnatt till mia föräldrar och mina bröder innan jag gick och la mig.
Nästa morgon:
Jag vaknade av att min mobil ringde.
”Hallå? mumlade jag.
”Hej! Väckte jag dig?” det var Sam en av mina barndomsvänner.
”Uhm, ja..”
”Förlåt, men skulle du vilja göra något idag?”
”Åh, nej jag kan inte.”
”Okej, varför?
”Jag flyttar ju nästa vecka och tänkte gå och shoppa med Amanda och Moa.”
”Okej men vi ses väl någon gång innan ni åker’?”
” Jadå, såklart!”
”Bra, hejdå!”
”Hejdå!”
Vi lade på och jag gick ner för att äta frukost.
”Godmorgon Ally!” sa mamma. Hon använde det smeknamnet jag verkligen hatade.
”Godmorgon, när ska du sluta kalla mig det där fula namnet?”
”När jag tycker att du är stor nog för att kallas för ditt riktiga namn.”
”Jag är ju vuxen!”
”Inte i mina ögon..”
Jag mumlade typ ”mm, visst”.
Efter att ha druckit ett glas mjölk och ätit en macka gick jag och bytte om till nåt som passade till stan.
Det fick bli en beige poncho, ett par svarta jeans, ett svart linne och ett brunt skärp. Till det så lade jag på ett litet lager med mascara och sen lite läppglans, jag plattade håret och tog mina converse.Sen sa jag hejdå till Kristi och Kevin( mina bröder) och gick.
På vägen ringde Moa mig och sa att de stod på stationen och att jag måste skynda mig eftersom att tåget skulle komma om en kvart.
Jag skyndade på stegen lite och efter drygt tio minuter var jag framme. Jag såg Amanda och Moa stå där.
Moa hade på sig en stickad tröja med Storbrittaniens flagga på och till det ett par mörkblåa jeans. Hennes mörkbruna hår var utsläppt.
Amanda hade på sig en grovstickad grå tröja med ett svart linne under och svarta jeans. Hennnes kastanjebruna var utsläppt, men hon hade sattit upp en liten del av luggen.
Vi hälsade med varsin kram och sedan så släppte vi varandra för då rullade tåget in och alla gick på.
”Så vad ska ni ha?” undrade jag.
”Jag behöver några klänningar som man kan ha till någon utekväll, jeans i färgglada färger + några vanliga, ett par koftor, nya tights, några gulliga tröjor och t-shirtar och det var nog allt, sa Moa.
” Jag behöver nog samma saker som Moa, fast några nya skor också, sa Amanda.
”Du då?”
” Vi behöver likadana saker!”
”Bra, då kan vi dela ibland!”
Vi började skratta innan vi började göra en sak som vi gjort så ofta att det blivit som en lek nu. Vi kollade på allas rumpor och betygsatte dem. Sen när resan var slut så skulle vi alla säga de snyggaste rumporna, en tjej och en kille.
”ÅH! TITTA PÅ DEN RÖVEN!! sa Moa.
Vi tittade åt det hållet hon menade och såg en kille med lila kofta, lila NY keps, svarta byxor som hängde under rumpan och ett par lila kalsonger med en blinkande smileys på.
”OMFG! HAN VAR JÄTTE SÖT! RUMPAN FÅR EN 10:a AV MIG! halvskrek Amanda.
”Schhhh! Nu tittar han ju hitåt”, sa jag.
Han tittade fast han var inte ensam, utan med honom stod fyra andra killar, och de stod och gjorde en sak som jag hatar. De GLODDE på oss.
”Låtsas inte om det”,sa Moa som märkt att jag började bli sur.
”Okej, men de måste faktiskt kolla bort annars går jag fram till dem” sa jag surt.
”Haha, du kommer inte gilla det här.. Men de kollar fortfarande! skrattade Amanda.
”Åh... Asså jag går fram nu! ”
”VAD FAN VILL NI? VARFÖR GLOR NI SÅ JÄVLA MYCKET?! sa jag argt när jag kom fram till dem.
” We don’t speek swedish” sa killen med den sexiga röven.
OBS! FRÅN OCH MED NU ÖVERSÄTTER JAG ALLT DE SÄGER TILL SVENSKA.
” Vi är bara på besök, förtsatte en kille med nötbruna ögon.
” Okej, förlåt för att jag ser arg ut.. Men ni glodde så mycket och mina kompisar som sitter där och jag tyckte det var jobbigt, förklarade jag.
”Åh, förlåt men vi tyckte att ni såg så roliga ut! sa en kille med blåa ögon och blont hår.
”Jaså?”
”Ja, ni satt och kollade på allas rumpor och sen så kollade ni på Harrys och vi kom på er med att sitta och snacka om den, sa en kille med blåa ögon och brunt hår.
Jag stod där och skämdes ihjäl! De såg oss och de förstod, vad skulle jag säga förutom den pinsamma sanningen?
”Eh, vaddå? Det är en fin rumpa! En riktig 10 poängare faktiskt! sa jag.
Då brast de ut i skratt och killen med de nötbruna ögonens skratt var det finaste jag någonsin hört! Han log mot mig och jag rodnade, vilket var ovanligt.
Kommentera tack! Skriv gärna vad som inte är bra så att jag kan bättra mig :) / Aliza
När kommer nästa?!
Din kompis tyckte att jag skulle läsa eran/din novell, och jag ka hålla med om att den är bra!
Förästen går jag på taekwondo och har svart för barn under 15 (poom) :)
Vill ha nästa kap nu tack! (:
Om ni vill läsa min och min kompis novellblogg om One Direction gå klicka på länken (det var där eran kompis kommenterade att vi skulle läsa eran)
Bra :D
